Back in black
Bloggen är tillbaka! Ämnen som Carlos Bocanegra och Ricardo Batista kommer att tas upp igen - vare sig ni vill eller inte. Anledning till att bloggens uppdateringsfrekvens har varit väldigt låg på sistone beror på att jag har flyttat två gånger sedan augusti. Först bar det av till Stockholm för studier på Södertörns högskola. Dessa studier, på programmet "Journalistik och multimedia", ägnar jag mig fortfarande åt men tillgången till Internet har varit minst sagt bristfällig sedan flytten. I min nuvarande bostad, som jag planerar att bo kvar i ett bra tag, har jag dock en riktigt bra uppkoppling. Bredbandsbolaget erbjuder nämligen 100 mbit här, ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Då jag ständigt är uppkopplad hemma ser jag ingen anledning till att Sveriges och världens (?) enda Fulhamblogg ska ligga nere. Jag har nämligen möjlighet att skriva om Fulham så fort jag är hemma, om det inte är Frasier på TV det vill säga. Det är ett program som jag inte vill missa. Tvätt, disk och annat kan vänta. Fulham och Frasier går först (+ ett annat fotbollslag som jag inte nämner här då det kan skrämma bort en del läsare, om det nu finns några).
Om jag ska kommentera något om Fulham så här i bloggens första inlägg efter återuppståndelsen så kan det väl vara på sin plats att ge min syn på säsongen så här långt. Fulham ligger just nu på 14:e plats. En placering som är ganska logisk för klubben just nu. Det finns ingen som pumpar in pengar och spelarna verkar inte ge mer än de behöver för att klubben ska klara kontraktet. Tiden då Mohamed Al Fayed köpte spelare till höger och vänster är sedan länge över. Läste nyligen en intervju från 2001 med den spännande mannen och om hans ambitioner från den tiden hade hållit sig tills nu hade Fulham säkerligen redan haft spelare som Maxi Lopez i truppen. Det vi kan konstatera idag är dock, vare sig man vill det eller inte, att Fulham är ett lag som hör hemma mellan mitten och nedflyttningsstrecket.
Om alla spelare skulle prestera 100 procent i varje match skulle Fulham kunna vara ett lag för den övre halvan. Alla vet dock att spelare inte alltid är på topp - se bara på Arsenals match mot Bolton senast. Som supporter till klubben vill man vara optimist och tro på seger i alla matcher. Jag tippar till exempel aldrig emot klubben på Stryktipset eller någon annan bettinginrättning. Verkligheten är dock en annnan. Fulham kan förvisso ibland överraska och spela ut motståndet oavsett vilka de än är. I dagsläget vet man dock aldrig när det händer. Om det är slumpen eller något annat som spelar in vågar jag inte säga. Vad jag dock vågar säga är att Fulham, för att prestera bra på regelbunden basis, behöver:
1. En erfaren tränare.
2. En ordförande/investerare som skjuter till pengar när någon lagdel ser svag ut.
Jag är för närvarande förvånad och glad över allt Chris Coleman lyckats med i klubben men jag tror inte att han är mannen att leda Fulham till platser på den övre halvan av tabellen. Det spelarmaterial han idag härskar över skulle kunna göra bättre ifrån sig än en 14:e plats i Premier League. Ett exempel jag tidigare använt är hemmamatchen mot Arsenal förra säsongen. Där spelade Fulham hänsynslöst och utan respekt. Arsenal var i det närmaste helt paralyserat i en halvlek. Jag såg det framför TV:n hemma och då borde Coleman också ha uppmärksammat vad som hände. Att satsa allt framåt är inte alltid rätt taktik men med dagens spelartrupp tror jag att det är det Fulham måste satsa på. Man klarar inte av att försvara sig i 90 minuter mot lag som Chelsea och Manchester United. Framåt är man dock riktigt vasst. När mittfältet och anfallet riktar in sig på att göra mål och inte på att försvara sitt eget mål fungerar Fulham som bäst. Jag vet inte om det är en sund taktik i längden men just nu tror jag att det är den taktiken Fulham måste följa. Vi får se hur den här säsongen utvecklar sig. Just nu har jag iallafall svårt att se hur man ska lyckas nå en plats på den övre halvan av tabellen.
Som den optimist jag är tror jag ändå att Fulham slutar minst nia.
Over and out!
/Mr. Newcastle (ölmärket alltså)
Om jag ska kommentera något om Fulham så här i bloggens första inlägg efter återuppståndelsen så kan det väl vara på sin plats att ge min syn på säsongen så här långt. Fulham ligger just nu på 14:e plats. En placering som är ganska logisk för klubben just nu. Det finns ingen som pumpar in pengar och spelarna verkar inte ge mer än de behöver för att klubben ska klara kontraktet. Tiden då Mohamed Al Fayed köpte spelare till höger och vänster är sedan länge över. Läste nyligen en intervju från 2001 med den spännande mannen och om hans ambitioner från den tiden hade hållit sig tills nu hade Fulham säkerligen redan haft spelare som Maxi Lopez i truppen. Det vi kan konstatera idag är dock, vare sig man vill det eller inte, att Fulham är ett lag som hör hemma mellan mitten och nedflyttningsstrecket.
Om alla spelare skulle prestera 100 procent i varje match skulle Fulham kunna vara ett lag för den övre halvan. Alla vet dock att spelare inte alltid är på topp - se bara på Arsenals match mot Bolton senast. Som supporter till klubben vill man vara optimist och tro på seger i alla matcher. Jag tippar till exempel aldrig emot klubben på Stryktipset eller någon annan bettinginrättning. Verkligheten är dock en annnan. Fulham kan förvisso ibland överraska och spela ut motståndet oavsett vilka de än är. I dagsläget vet man dock aldrig när det händer. Om det är slumpen eller något annat som spelar in vågar jag inte säga. Vad jag dock vågar säga är att Fulham, för att prestera bra på regelbunden basis, behöver:
1. En erfaren tränare.
2. En ordförande/investerare som skjuter till pengar när någon lagdel ser svag ut.
Jag är för närvarande förvånad och glad över allt Chris Coleman lyckats med i klubben men jag tror inte att han är mannen att leda Fulham till platser på den övre halvan av tabellen. Det spelarmaterial han idag härskar över skulle kunna göra bättre ifrån sig än en 14:e plats i Premier League. Ett exempel jag tidigare använt är hemmamatchen mot Arsenal förra säsongen. Där spelade Fulham hänsynslöst och utan respekt. Arsenal var i det närmaste helt paralyserat i en halvlek. Jag såg det framför TV:n hemma och då borde Coleman också ha uppmärksammat vad som hände. Att satsa allt framåt är inte alltid rätt taktik men med dagens spelartrupp tror jag att det är det Fulham måste satsa på. Man klarar inte av att försvara sig i 90 minuter mot lag som Chelsea och Manchester United. Framåt är man dock riktigt vasst. När mittfältet och anfallet riktar in sig på att göra mål och inte på att försvara sitt eget mål fungerar Fulham som bäst. Jag vet inte om det är en sund taktik i längden men just nu tror jag att det är den taktiken Fulham måste följa. Vi får se hur den här säsongen utvecklar sig. Just nu har jag iallafall svårt att se hur man ska lyckas nå en plats på den övre halvan av tabellen.
Som den optimist jag är tror jag ändå att Fulham slutar minst nia.
Over and out!
/Mr. Newcastle (ölmärket alltså)
postat av Hampus Petersson klockan 00:14
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home