En orgie i missade chanser

Kommentar överflödig.

Jon Blund

...hur det än ligger till så tänker jag gå och sova nu. Sov gott!

Eagles II

Eller kanske är det Fulhamsupportrar dom sjunger om i "Desperado"?

Desperado, why don't you come to your senses?
You been out ridin' fences for so long now
Oh, you're a hard one
I know that you got your reasons
These things that are pleasin' you
Can hurt you somehow

Eagles

Mitt favoritband, alla kategorier, Eagles sjunger möjligen om oss Fulhamsupportrar i låten "Most of us are sad":

Most of us are sad
No one lets it show
I've been shadows of myself
How was I to know?

Papa Bouba

13 december 2004. Fulham möter Manchester United på Craven Cottage. United leder med 1-0 efter mål av Alan Smith. Tre minuter från slutet kliver Papa Bouba Diop fram och fullkomligt vräker in kvitteringen. Målet inspirerade senare bandet Dick Tiger till att skriva låten Papa Bouba.

One step closer

Flyg och boende var bokat sedan tidigare. Ikväll bokade Nick och jag även biljetterna till medlemsresan. Kändes bra. Datumet är 21:a april och matchen är Fulham - Blackburn. Avspark 15:00 GMT.

En annan skön vetskap är att det den här gången blir flyg med British Airways. Ryan Air i all ära, eller inte, men nog är det skönare att flyga från Arlanda istället för Skavsta. Tidigt på morgonen den 19:e april bär det av. Längtan är redan stor.

Innan avresan kan det vara på sin plats att börja öva upp sångrösten igen. Supporterklubbens egen ramsa lär ljuda nere i SW6:

We are coming down from Sweden, yes we are.
We are coming down from Sweden, yes we are.
We are coming down from Sweden.
We are coming down from Sweden.
We are coming down from Sweden, yes we are.
Fuck QPR!

We support Super Fulham FFC.
We support Super Fulham FFC.
We support Super Fulham.
We support Super Fulham.
We support Super Fulham FFC.
Fuck Chelsea!

Radzinski har inga fobier...

Fulhams officiella hemsida brukar hålla riktigt bra klass men idag publicerades en lite mindre seriös artikel. Tomasz Radzinski får svara på tio snabba frågor av blandad karaktär. Några är fotbollsfrågor men så har vi de som inte är det:

Har du några fobier?
Kan du namnge tjejerna i Spice Girls?
Vem i truppen har den bästa sångrösten?
Kan du alfabetet baklänges?
Vad är värt mest, £1000 guld eller £1000 koppar?
Kan du jonglera? Om ja, med hur många bollar?

Skojfriska artiklar är mer än välkomna men det här? Skärpning, fulhamfc.com.

MissMatch

Sitter här och försöker förtränga 4-0-förlusten mot Tottenham, det går sådär. Fulham spelade, slutskedet av matchen undantaget, trevlig fotboll men lyckades inte åstadkomma något framåt. Tottenham hade samtidigt 100-procentig utdelning. Vackra mål, visst, men försvarsspelet måste bli bättre. Lustigt att Chris Coleman, gammal back som han är, inte kan styra upp problemen.

Givetvis skulle domaren Mark Halsey lämna ett avtryck på Craven Cottage även den här gången. Vincenzo Montella agerade dumt när han svingade med armen men Halsey kunde ha läst av situationen bättre. Ett gult kort skulle jag inte ha sagt något om men ett rött? Nu är jag själv fotbollsdomare och försöker att inte vara för "färgad" när jag ska bilda mig en uppfattning om situationer i Fulhams matcher. Jag tycker ändå att Montellas utvisning var hård. Kanske kan det ha med matchen i övrigt att göra...

En sak som ändå var rolig idag var uppslutningen på O'Learys. Jag räknade till sex Fulhamsupportrar men bara en Tottenhamsupporter. Trevligt.

Nu ska jag göra som MissMatch i gårdagens Melodifestival. Drop dead.

Bet24.com

Kom förresten på något som jag stör mig på just nu. Robbie Savage, ja den Savage som spelar i Blackburn, är med i bettingbolagets Bet24:s reklamkampanj. Bet24 sponsrar Blackburn och använder sig därför av Savage.

I tv-reklamen sitter han och garvar åt två fotbollsstrumpor som snackar. I reklamen som finns i bland annat senaste numret av Offside (sidan 27) sitter han vid samma strumpor och visar upp sitt fula flin. Reklamtexten lyder:

Robbie Savage kan fotboll. Robbie Savage kan passa, köpa diamanter och se bra ut. Robbie Savage kan också tippa. Han använder Bet24TV varje dag för att få de hetaste speltipsen, Bet24.com för att spela poker och Bet24.com för att hålla sin fru glad.

Den som tycker att ovanstående kampanj är bra bör ta sig en rejäl tankeställare.

På Fulhamfronten intet nytt

Har inte hittat något spännande att reflektera över idag så tippar istället resultatet på söndag:

Fulham - Tottenham 2-1 (0-1)
Dimitar Berbatov 27'
Franck Queudrue 54'
Vincenzo Montella 83'

Fick för övrigt ett roligt besked idag. Från och med 1 mars arbetar jag som reporter på Slitz. Vi får väl se om det möjligtvis dyker upp något Fulhamrelaterat där framöver...

Jon Harley

8 februari 2003. Fulham möter Aston Villa på Loftus Road och Jon Harley gör sitt första (och enda) mål för Fulham. Harleys drömträff betydde 2-1 vilket också blev matchens slutresultat. Vänsterbacken spelar nu för Burnley i The Championship.

Den fantastiske Mark Halsey

Rob Styles i all ära men av Premier Leagues domare är Mark Halsey något speciellt. Något speciellt åt det dåliga hållet. Allt sedan hans insats i Fulhams match hemma mot Arsenal säsongen 2004/05 har han varit en tagg i sidan på mig. I den första halvleken blåste han först straff för Fulham men ändrade sig när Arsenalspelarna protesterade. Senare i samma halvlek underkände hans Fulhams helt regelrätta 1-0-mål.

Halsey dömde även Fulhams match hemma mot Chelsea den här säsongen. Efter den matchen gick Chris Coleman till hårt angrepp mot Halsey. Coleman vädjade till FA att inte skicka domaren från Bolton till Craven Cottage igen. Den vädjan verkar FA inte ha gett mycket för.

Varav då detta "utbrott" mot Halsey? Jo, det ska jag tala om. Han kommer att hålla i pipan när Fulham på söndag tar emot Tottenham i FA-cupen. Jag biter mig i läppen redan nu för att inte börja skrika okvädesord och andra dumheter.

Statistik hämtad från fulhamweb.com om Halseys säsong så här långt:

When hell freezes over

Något otroligt inträffade ikväll. Den stora (i dubbel bemärkelse) hackkycklingen i Fulham, Ian Pearce, gjorde mål!

I reservernas 1-1-match mot Aston Villa sopade han dit en halvvolley. Läs själva:

Good attacking play by Wayne Brown on the right saw him feed the ball into Ian Pearce, he took it on first time and on the half volley steered a perfectly weighted shot over Taylor in the Villa goal; much to the delight of a drenched Fulham bench.

Otroligt var ordet.

Back to the Cottage

En film som producerades av intresseföreningen "Back to the Cottage" när arenans framtid var osäker. Filmen premiärvisades i Hammersmith Town Hall.

Släng dig i väggen, Via

Pål "The Wall"

Ni som ännu inte har fått upp ögonen för det eminenta fotbollsmagasinet Offside bör köpa det senaste numret. Tidningen listar elva allsvenska spelare som på ett eller annat sätt har blivit kultfigurer. Eller vad sägs om Sonny Johansson, Samir Bakaou, Johnny Ekström, Bosse Larsson, Jyrki Nieminen, Pål Lundin, Frank Worthington, Pétur-Björn Jónsson, Sven "Dala" Dalqvist, Ulf "Mål-Otto" Ottosson och Vito Knezevic?

För mig som 80-talist är det roligt att kunna läsa om spelare som jag inte har några större minnen ifrån själv. Så, ni som inte redan har det senaste numret av Offside, rusa iväg till närmaste tidningshandlare snarast möjligt.


Nu tillbaka till tv:n och Gregory House!

Olle Svenning diggar Fulham

Den store journalisten Olle Svenning verkar ha ett gott öga till Fulham. I en Googlesökning hittade jag en krönika från honom signerad 2003-12-28.

Publicerar ett utdrag från ledarkrönikan "Drottningen firade framför pansarvagnar":

Klockan 12 på annandagen, just efter mässan, öppnades de brittiska fotbollstemplen. På The Valley segrade den gudomliga fotbollsrättvisan. Charlton, byggt på lågbudget och vänsterideologi, vann elegant över Chelsea, ett lag hopköpt av privat ryskt oljekapital.

I en stund av sentimental hemlängtan valde jag att se det svenska Southampton som besökte mitt hemmalag Fulham. Svensklagets röd-vita fans sjöng ”When the saints” för sitt lag. Där fanns inte ett enda fotbollshelgon i laget, bara tio otympliga spelare med olyckligt förhållande till bollen. På bänken satt Anders Svensson och frös. Någon måste rädda honom undan Gordon Strachans inskränkta lilla fotbollsrike.

Helgonen fanns i Fulham och de var franska: Steed Malbranque och Louis Saha. Allt fanns hos dem: rörelserna, tekniken, rytmen och skönheten. Min halvsekelgamla fotbollskärlek återvände efter ett år i skuggan. Och i stadionkorridorerna, slitna som kulisser till en brittisk film från diskbänksrealismens gamla dagar, fanns bilder av fotbollens verkliga förkunnare: George Best, Bobby Moore, Rodney Marsh och Johnny Haynes. Alla gamla Fulham-spelare.

Klubben bildades 1879 av pojkar från söndagsskolan. Nu ägs den av Mohamed al-Fayed, en gång på väg att bli Dianas svärfar och ännu ägare av köptemplet Harrods.

Han får dock inte bli brittisk medborgare. Han har väl inte gått i söndagsskolan.

Hur gick då matchen? Jo, Fulham vann med 2-0 efter två mål av Louis Saha.

Fulhams laguppställning:
Van der Sar, Volz, Knight, Goma, Bonnissel (Harley 23), Inamoto, Clark, Boa Morte, Malbranque, Djetou, Saha.

Icke använda avbytare: Crossley, Melville, Sava, Hayles.

En blogg, två bloggar

Som ni har märkt har "I huvudet på en Cottager" gått ner i något av en dvala. Utan att lova för mycket kan jag säga att bloggen kommer att leva upp igen. När exakt får bli en överraskning. Jag kan i vilket fall som helst lova en sak (och ja, jag står vid mitt ord). Om Fulham når FA-cupfinalen på Wembley ska jag skriva minst fem inlägg i veckan. Sådär, hoppas att Björn Runström läser detta och ger spelarna i Fulham en extra morot.

Min redaktionskollega på ffcsweden.com, Erik Kruse, har valt att starta en egen blogg. Det återstår att se vad skåningen kommer att ge ut för alster där. Hur som helst kommer ni till "The Johnny Haynes Stand" genom att klicka här.