Ett steg närmare Europa

Ingen klang- och jubelföreställning, men väl en stabil insats och en odiskutabel 2-0-seger. Fulham gjorde precis vad som krävdes för att ta sig förbi RNK Split och avancera till Europa Leagues sista kvalrunda.

Matchens stora behållning var tveklöst Andrew Johnson som verkar ha fått upp farten igen. Pinnar han på som han gjorde i går lär han skapa en hel del oreda i motståndarlagens försvar den kommande säsongen. Undrar förresten vad en satsad hundring hade gett om man spelat den på att planens kortaste spelare skulle nicka in ett mål på hörna?

Under eftermiddagen lottades den sista kvalrundan och där väntar ukrainska FC Dnipro Dnipropetrovsk (säg det tio gånger snabbt, den som kan). Fulham har tidigare haft vissa problem under matcher i det forna östblocket men då man inleder dubbelmötet hemma borde man kunna få med sig ett bra resultat till returen. Eller för att vara rent krass: Ska Fulham ha i Europa League att göra ska man klara av att besegra ukrainarna över två matcher.

Undertecknads kunskaper om Dnipro Dnipropetrovsk är obefintliga, men på tränarbänken och i truppen finns ett par namn man känner igen - bland annat en gammal Fulhamspelare:

Juande Ramos: Spanjoren har de senaste åren inte firat några större framgångar på tränarbänken men har en minst sagt diger meritlista. Med Sevilla vann han Uefacupen, Uefa Super Cup, Copa del Rey och spanska supercupen. Klubben noterade även en tredjeplats i ligan säsongen 2006/07, vilket betydde spel i Champions League. Efter framgångarna i Spanien ersatte Ramos en viss Martin Jol efter att denne fått sparken i Tottenham. Ramos fick själv sparken ett år senare och valde att flytta tillbaka till Spanien för att prova lyckan i Real Madrid. Där gick det inledningsvis bra men efter att ha förlorat mot Barcelona med 2-6 hemma på Santiago Bernabeu och slutat säsongen nio poäng bakom sina bittra rivaler var det tack och adjö även där. Nästa anhalt blev CSKA Moskva men där blev sejouren kortvarig. Efter bara 47 (!) dagar skar det sig med ledningen varpå Ramos gick arbetslös i närmare ett år. I oktober förra året skrev han så på ett fyraårskontrakt med Dnipro Dnipropetrovsk - där Ramos nu ska försöka återupprätta sin heder.

Jan Lastuvka: Chris Coleman lånade in tjecken från Sjachtar Donetsk under inledningen av säsongen 2006/07 som backup till Antti Niemi. Lastuvka fick chansen att visa vad han gick för i både ligaspelet och cuperna men visade sig vara en högst osäker burväktare. Under en match jublade till och med Fulhamfansen så fort Lastuvka rörde bollen - något elakt kan tyckas, men det säger en hel del om hans status i klubben. Efter säsongen valde Lawrie Sanchez, som hade tagit över efter Chris Coleman, att inte köpa loss tjecken. Lastuvka hamnade efter kortare sejourer i Bochum och West Ham i Dnipro Dnipropetrovsk 2009, där han är uttalad förstemålvakt.

Derek Boateng: Var ständigt omskriven i svensk media under sin tid i AIK. Värvades som något av en frälsare men var i det närmaste usel under sin första tid i klubben. Först efter att AIK hade varit nere och vänt i Superettan hittade Boateng formen och efter att ha imponerat under AIK:s comebacksäsong i Allsvenskan flyttade han till israeliska Beitar Jerusalem. Därefter har ghananen, som även representerat landet i fotbolls-VM, med blandad framgång spelat för Köln och Getafe innan Dnipro Dnipropetrovsk köpte honom för närmare 57 miljoner kronor i juni i år.

Jan Lastuvka i Fulhamtröjan.

Nedräkning

Whitesnake

Here I go again!

Likt David Coverdale efter den enda väg jag känner till. Premier League-starten är mindre än två veckor bort vilket betyder att längtan efter ligaspelet snart kan mättas. Nog för att Viasat Premier League HD, med sina dygnet runt-sändningar, ger förströelse för stunden men nu känns det som att det är dags för den bekanta hymnen att ljuda på allvar.

Välkomna förresten! Hit till I huvudet på en Cottager vars innehåll framöver även kommer att publiceras på FFC Swedens webbplats. Nästa vecka firar bloggen sex år och även om uppehållen ibland har varit lika långa som ett Rory Delap-inkast så är den ett tidsdokument över klubben som så många svenskar har lärt sig att älska.

På min nuvarande arbetsplats är intresset för engelsk fotboll glädjande nog högt. Jag har fått storheten i lag som Chelsea, Arsenal, Wolverhampton och Nottingham Forest förklarad för mig och jargongen oss supportrar emellan är lika rå som hjärtlig - precis som det ska vara. Fulham betraktar kollegorna som ett trevligt men relativt harmlöst lag, en typisk uppfattning bland gemene man.

Låt oss hoppas att den där harmlösheten den här säsongen förvandlas till en fruktan - eller åtminstone att man inte spikar ettan så fort Fulham spelar borta. Det som krävs för att ta nästa steg i klubbens redan rika Premier League-historia är ju som bekant ett bättre spel på andra arenor än Craven Cottage.

Inledningen av Europa League-kvalet har inte ingjutit några förhoppningar om det men det är först i Premier League som de riktiga kraftmätningarna väntar.

Nu är de bara 13 dagar bort...

Martin Jol är laddad - är du?