Tillbaka i Sverige

Då var man tillbaka på svensk mark igen. Utlandsvistelsen var succéartad och att hitta ställen att titta på fotboll på var ingen större match. Det var snarare svårare att hitta ställen som inte visade fotboll. Eller som en karaokevärd (vad är det med biffiga engelsmän och smäktande ballader förresten?) uttryckte det:

Football, football, football. Maybe not so much fun for the ladies, but that's how it is.

Matchen mot Manchester United såg jag på en projektor vid hotellets poolbar. När Hangeland nickade in kvitteringen gav jag ifrån mig ett sådant jubel att en tjej i resesällskapet rusade ner från sitt rum på fjärde våningen för att skärrad fråga vad som hade hänt. Den utlovade bilden från matchen har fastnat någonstans i cyberspace, och får således vänta på publicering.

På cypriotisk mark hann jag även glädja mig över 6-0 mot Port Vale i Ligacupen, och det faktum att Moussa Dembele öppnade sitt målkonto för Fulham. Dembele har på kort tid visat sig vara en klassvärvning, vilket hans två målgivande passningar i helgens kryssmatch mot Blackpool är ett tydligt bevis på. Dembeles fina spelsinne kommer utan tvekan ligga bakom fler mål den här säsongen.

På tal om värvningar så stängdes sommarens transferfönster i kväll. För Fulhams del bjöds det inte på några större bomber. Paul Koncheskys övergång till Liverpool var väntad och ersättare på vänsterbacken har redan köpts in i form av mexikanen Carlos Salcido. En spelare som helt spontant känns som en fullgod ersättare.

Förutom pengar fick Fulham även två skandinaver i utbyte mot Konchesky - den finländske anfallaren Lauri Dalla Valle och den svenske yttermittfältaren Alex Kacaniklic. Två unga spelare som ses som stora framtidshopp.

Frågan är bara vad Nick Bylunds katt, Signe Konchesky, ska heta nu?

Utlandsresa

Belgaren Moussa Dembele blev Mark Hughes första värvning. Enligt uppgifter en kvicktänkt spelare som kan användas på flera positioner i offensiven. Om han är bra eller inte får framtiden utvisa. Holländska ligan, där han har huserat de senaste fem åren, är ingen liga jag brukar ägna något större uppmärksamhet.

Själv drar jag till Cypern tidigt på fredag morgon. I huvudet på en Cottager kommer därför att gå ner i en ofrivillig semesterdvala, men misströsta ej. Matchen mot Manchester United på söndag kommer att bevittnas (och förhoppningsvis avnjutas) på någon trevlig servering. Ett besök det senare kommer att bjudas på bilder ifrån. Matchtröjan är givetvis nerpackad.

Så, nu håller vi tummarna för tre poäng på söndag, avancemang i Ligacupen på onsdag och en trevlig resa. På återhörande om någon vecka!

Bollen är i rullning

Helgen avklarad. Premiären likaså. Och den var väl i ärlighetens namn inte mycket att skriva hem om. Bolton och Fulham utbytte halvchanser och båda lagen kan vara nöjda med 0-0 och en poäng. Fulhams bortafacit har ju tidigare varit allt annat än bra och en bättring på den fronten kan betyda flera placeringar i slutet av säsongen.

David Stockdale skötte sig med den äran i målet men att säga att han "äger straffområdet" vore för mycket. Samarbetet med backlinjen är inte det bästa och för mig är han inte någon förstamålvakt, inte än. Om Mark Schwarzer nu lämnar borde hans namne Hughes i första hand använda transferpengarna till en ny målvakt.

Premiärens två roligaste incidenter inträffade annars vid sidan av spelet. Bobby Zamora gjorde sig skyldig till en av dem när han konfronterade den blott 27-årige domaren Stuart Attwell. Vad Zamora ville är fortfarande aningen diffust, men att han greppade tag i domarens tröja var desto tydligare. Bisarrt, helt enkelt.

Den andra incidenten som är väl värd ett omnämnande är den när speakern mitt under brinnande match greppade micken och riktade ett meddelande till en man i publiken:

Kan du vara vänlig att ringa hem, din fru har värkar.

Huruvida mannen lämnade matchen och åkte hem, eller ens ringde, är oklart.  

Premiärtips

Då helgen i vanlig ordning är fullspäckad med aktiviteter vill jag redan nu bjuda på mitt tips inför matchen mot Bolton på lördag.

Fulham vinner med 2-1 efter ett mål vardera av de båda herrarna som glänste på Wembley i går, Bobby Zamora och Zoltan Gera. Vem som gör Boltons mål struntar jag högaktningsfullt i.

COYW!

Hjältar från förr

Lottningen av Ligacupens andra omgång blev precis klar och Fulham får möta Port Vale hemma på Craven Cottage. I går slog League 2-laget ut Queens Park Rangers efter komfortabla 3-1 på Loftus Road, men det är inte det som är det mest anmärkningsvärda.

Port Vales manager är Micky Adams, mannen som har ett förflutet som både spelare och tränare i Fulham. 1994 kom han till klubben från Southampton och när han lämnade tre år senare hade han gjort ett minst sagt stort avtryck. På planen blev det 29 matcher och åtta mål för den lille försvarsspelaren men det var i rollen som manager han såg till att skriva in sig i historieböckerna. Efter att först ha räddat kvar Fulham i dåvarande League 2 säsongen 1995/96 såg han till att klubben gick upp året därpå. I samma veva köpte Mohamed Al Fayed klubben och ersatte Adams med Ray Wilkins och Kevin Keegan.

Samme Keegan köpte Geoff Horsfield från Halifax i oktober 1998 och med 15 mål på 28 matcher hjälpte han Fulham att avancerade vidare i seriesystemet. När Jean Tigana senare tog över efter Keegan meddelade han att Horsfields spelstil inte passade in i hans planer och skeppade i väg honom till Birmingham. Horsfield gjorde totalt 74 matcher och 31 mål i Fulhamtröjan, och kan skryta med att han med sina 14 mål säsongen 1999/00 blev klubbens bästa målskytt det året. I oktober 2008 avslöjade Horsfield att han hade drabbats av testikelcancer, en cancer han lyckligtvis lyckades besegra. Horsfield är just nu assisterande tränare till Micky Adams i Port Vale.

Nu ställs alltså de två gamla Fulhamhjältarna mot sin gamla klubb i Ligacupen. Micky och Geoff, ni får ursäkta. Men jag önskar er inte lycka till.

Micky Adams och Geoff Horsfield.

En kortis

Hur roligt är det inte att skotten som sparkade Andreas Isaksson i ansiktet heter, just det, Kirk Broadfoot?

Zamora vs. Kiraly

Hade det inte varit för mannen i mysbyxor skulle Bobby Zamora just nu kunna fira sitt första landslagsmål. Zamora byttes in i halvtid och svarade för ett minst sagt livligt inhopp. Vid inte mindre än tre tillfällen tvingade han Gabor Kiraly till högst kvalificerade räddningar.

Målchans 1:
Med kvarten kvar tog Zamora ned bollen på axeln innan han sopade iväg en sträckt vrist mot det ungerska målet. Kiraly reagerade sent men lyckades få upp en hand och styra bollen över ribban.

Målchans 2:
Med åtta minuter kvar slog Ashley Young en vänsterhörna mot bortre stolpen. Zamora nådde högst och styrde bollen mot mål men Kiraly var återigen med på noterna och styrde bollen över.

Målchans 3:
Dryga minuten in på tilläggstiden styrde Zamora, från en position i höjd med straffpunkten, ned ett inlägg med huvudet. De 72 000 på Wembley, inklusive mig själv framför datorn, trodde att bollen var på väg in, men icke. En fantomräddning av Kiraly såg till att Zamora blev mållös och matchen slutade 2-1.

I övrigt var Zoltan Gera ett utropstecken för Ungern och låg bland annat bakom ungrarnas ledningsmål. Ett mål som i ärlighetens namn förmodligen aldrig skulle ha godkänts. Den assisterande domaren var övertygad om att bollen hade passerat linjen men tv-repriserna tyder på motsatsen.

Zamoras insats andades självförtroende och när han inte själv gick på mål fördelade han bollar på samma framgångsrika sätt som i Fulham. Vid ett tillfälle försökte han till och med klacka fram bollen till tvåmålsskytten Steven Gerrard. Får Zamora inte nya chanser i landslaget efter den här halvleken så vet jag inte vad som krävs. Ett mål? Tja, det satte mannen i mysbyxor stopp för.

Såg till att Zamora blev mållös.

Modevisning

Med hjälp av Danny Murphy och Damien Duff har klubben nu officiellt presenterat det nya bortastället. En del säger bu, en del säger bä. Jag skulle vilja kalla det för helt okej, även om shortsen känns lite väl långa.

Tidigare publicerat:
Kejsarens nya kläder

Skadeskjuten

Det var nyförvärvet Philippe Senderos som slet av sig hälsenan på gårdagens träning. Tråkigt, visst. Men hellre att en spelare som ännu inte har debuterat för laget går sönder än att en redan tongivande spelare som, säg, Simon Davies tvingas ta plats på sjukbänken.

Senderos är ju annars känd för att vara väldigt skadebenägen och den som har sommarens VM färskt i minnet vet att han fick halta ut redan i den första halvleken av Schweiz match mot Spanien. Senderos spelade inte mer i turneringen efter det.

Den skadade hälsenan opererades i Finland redan i dag och de första rapporterna talar om en rehabiliteringsperiod på sex månader. Den schweiziske mittbackens Fulhamdebut lär med andra ord dröja till våren, om inte längre.

Senderos har för övrigt har en rätt stilig hemsida.

Kejsarens nya kläder

Som bekant bytte Fulham från Nike till Kappa inför den här säsongen. Hemmatröjan presenterades i slutet av juli men vilka tröjor Fulham ska spela i borta mot Bolton på lördag har varit okänt, tills nu.

Den eminenta sajten Historical Football Kits verkar, liksom ett antal engelska tidningar, fått ta del av det nya bortastället innan supportrarna. Vid en första anblick skulle jag vilja kalla det ett kompetent matchställ. En uppfattning som givetvis kan revideras när man får se det i fysisk form.

Tredjestället då? Tja, efter att min första reaktion varit i stil med vad i #¤!%¤ är det här är jag nu av uppfattningen att det ser spännande ut, en uppfattning jag lär vara föga ensam om. Färgsättningen är minst sagt unik och för tankarna till Mohamed Al Fayeds gamla varuhus Harrods.

Klicka här för en historisk tillbakablick över Fulhams matchställ genom åren.

Mediagunstlingen Zamora

Bobby Zamoras chanser till spel i träningslandskampen mot Ungern verkar bli allt större. Darren Bent tvingades på tisdagen lämna återbud på grund av sin onda rygg, och nu återstår bara tre anfallare i truppen - Wayne Rooney, Carlton Cole och Zamora.

Det faktum att Zamora också fick möta pressen på egen hand (se videoklippet nedan) borde tyda på någon form av förtroende från Fabio Capellos sida. Zamora klarade presskonferensen med bravur och gled snyggt undan frågan om han var rädd för att Mark Hughes skulle skriva på för Aston Villa. Ett garv och ett wow så var det, något bisarra, ryktet ur världen.

Mystisk skada

Kvällens största gissningslek har ägt rum på diverse Fulhamrelaterade forum. Efter rapporter om att en spelare i laget ska ha slitit av sig hälsenan under förmiddagens träning har alla otåligt väntat på att klubben ska namnge personen i fråga. Så även jag. Något namn har vi inte fått ännu men dessbättre kan ett antal tongivande spelare räknas bort från gissningsleken då de befinner sig på landslagsuppdrag.

David Elm hade under dagen skrivit ett långt och detaljerat blogginlägg om hur han upplevde händelsen, dock utan att namnge spelaren. Enligt Elm ska det ha låtit som när en stor gren går av, och spelaren ska chockad ha fallit i gråt. Efter ilskna kommenterar från upprörda supportrar, och eventuella påtryckningar från Fulhams sida, tog Elm senare bort blogginlägget, liksom det kortare meddelande han hade skrivit på sin Twitter.

Vilken spelare det än rör sig om så är det ett tungt bakslag bara dagarna innan premiären. Fulhams trupp är inte den största och att i panik köpa in en ersättare, om spelaren är av den klass att behov till det finns, är inte optimalt.

Bobby for England

Vem hade trott att spelaren som under säsongen 2008/09 fick det inte alltför smickrande smeknamnet "No goals" skulle belönas med sin första A-landskamp vid 29 års ålder? Samma spelare vars höjdpunkter från samma säsong sammanfattades med en svart ruta i ett famöst Youtube-klipp. I lördags blev det som då skulle gett skyhöga odds hos valfri bettingfirma realitet när Fabio Capello presenterade truppen mot Ungern. Bobby Zamora kommer att representera England.

Zamora skulle ursprungligen ha funnits med i Englands 30-mannatrupp inför VM, som sedan bantades ner till 23 spelare, men tvingades tacka nej på grund hälseneproblem. Efter att ha lagt sig under kniven i maj är skadan som han drogs med under stora delar av förra säsongen borta. Ett faktum som gör att Capello inte kan blunda för den kraftfulle anfallaren.

Förutom Zamora är Wayne Rooney, Darren Bent och Carlton Cole uttagna som anfallare i träningslandskampen mot Ungern. Bent dras dock med ryggproblem, vilket ökar chanserna för Zamora att få speltid. Den senaste Fulhamspelaren som representerade England var Jimmy Bullard. Han fick dock inte ens plats på bänken i Englands VM-kvalmatcher mot Andorra och Kroatien för nästan två år sedan.

Det återstår att se om Zamora får någon speltid mot Ungern. Tidigare har han representerat England i fem U21-landskamper. Senast han drog på sig den vita tröjan med de tre lejonen var den 2 juni 2003 mot dåvarande Serbien och Montenegro.

Bobby for England!

Resan kan börja

Kryssningen avklarades med bravur. Så även Fulhams genrep inför premiären mot Bolton borta på lördag. Enligt rapporterna ska Werder Bremen ha spelat ut Fulham i den första halvleken, men vad gör väl det när Fulham gör fem mål i den andra? Zoltan Geras pärla till 2-1 är helt i klass med Bobby Zamoras rökare mot Shakhtar Donetsk (säg det tio gånger snabbt den som kan) förra säsongen. Att Gera dessutom lyckades hitta nätet tre gånger bådar gott för målproduktionen den här säsongen.

Nu ska man i vanlig ordning akta sig för att dra för stora växlar av en träningsmatch, men nog ingjuter en 5-1-seger mot klassmotstånd allt lite mod i trupperna. Skönt också att Eddie Johnson visade att han faktiskt kan placera bollen innanför ramen. Jag har fortfarande inte glömt hans horribla miss borta mot West Ham förra säsongen. Någon större spelare vill jag dock fortfarande inte tro att han är. En anfallsspelare av klass, som liksom bara råkar stå i straffområdet för att peta in "enkla" mål med jämna mellanrum, borde vara Mark Hughes högsta prioritet på värvningsfronten just nu. Grovjobbare har vi redan tillräckligt av.

Höjdpunkter från matchen finns att se nedan. Hoppas att räven, som kan ha rymt från Leicesters klubbmärke, kom hem välbehållen...

Ett skepp kommer lastat

Det har snart blivit hög tid för att mig att bege mig till en ölstinn båt i Värtahamnen. Ett faktum som osökt fick mig att tänka på Richard Curtis film "The boat that rocked". Samme Curtis som skrivit manus till en rad filmer där Hugh Grant spelar huvudrollen. Grant som har varit Fulhamsupporter sedan barnsben. Barnsben som...tja, vi låter tankekedjan stanna där och bjuder på en bild på nämnde Grant tagen under Fulhams fantastiska 4-1-viktoria över Juventus. Och nej, jag har faktiskt inte gått på några starkare drycker än. Ska under båtfärden förresten se om jag kan få någon finne att uttala sig om Heini Wathén. Eller Roy Hodgson för den delen.

"He's always liked Fulham, but tonight it could be Love Actually."

Wags #1

Bakom varje man står en stark kvinna. Eller i fotbollsspelarnas fall, en snygg sådan. Inspirerad av den pågående följetongen "Former captains of FFC" är det därför nu premiär för en ny artikelserie.

Först ut är, något otippat, Mohamed Al Fayeds nuvarande fru. Den charmige egyptiern var mellan 1954-1956 gift med Samira Khashoggi men sedan 25 år tillbaka är det en finska som gäller. 1985 gifte sig Al Fayed med den före detta modellen, och Miss Finland-finalisten, Heini Wathén. I en artikel i Evening Standard från 1998 även kallad "Mohamed Al Fayeds bättre hälft".

Förutom att sprida kärlek över Fulhams ägare har Heini, född 1955 och 22 år yngre än Mohamed, fött två av hans söner, Karim och Omar. Båda sitter med i klubbens styrelse och kan en dag komma att bli de som tar över styret av klubben. Ett annat intressant faktum är att Karim Al Fayed, som förutom fotboll verkar ha ett intresse för fotografi, är döv sedan en hjärnhinneinflammation i barndomen.

Makarna Al Fayed.

Former captains of FFC #3

Namn: Luis Boa Morte
Smeknamn: "The dead snake"
Yrke: Professionell fotbollsspelare
Ålder: 33
Nationalitet: Portugal

Klubbar: Sporting CP, Arsenal, Southampton, Fulham FC, West Ham United

28 A-landskamper/1 mål

Tidigare publicerat:
Former captains of FFC #1
Former captains of FFC #2

Som en blixt från klar himmel

Precis som rubriken antyder gör nu I huvudet på en Cottager storstilad comeback. Nostalgin i att bloggen på måndag firar fem år går inte att förbise men det är inte därför det återigen kommer att bjudas på tankar och inblickar från SW6. Nej, den där påfallande lusten att skriva som ibland infinner sig träffade mig precis som ett slag i solarplexus. Och vad passar då inte bättre än att ge utlopp för den här.

Då klockan passerat midnatt och jag har en inbokad kryssning att komma i form till blir det inget raljerande över Mark Hughes, Mohamed Al Fayed eller det nya matchstället i kväll. I stället nöjer vi oss med att konstatera att bloggen lever och att nämnde Hughes faktiskt skulle kunna vara George Clooneys okända, och betydligt fulare, bror.

Who'd you rather?