Gone fishin'

Så här kan det se ut när Jimmy Bullard inte skruvar in frisparkar eller blir uttagen till det engelska landslaget.

Bend it like Bullard

En händelse som denna kräver några extra kommentarer. Så, håll tillgodo!

* Senast en Fulhamspelare deltog i en tävlingslandskamp för England var den 22 november 1967. England besegrade då Nordirland med 2-0 på Wembley i EM-kvalet. Fulham representerades av högerbacken George Cohen.

* England har aldrig vunnit en stor titel utan en Fulhamspelare på planen. George Cohen var med och kickade boll när man besegrade Västtyskland i VM-finalen 1966. Den titeln är Englands enda när det kommer till VM och EM-slutspel.

* Uttagningen av Bullard visar att man kan spela i en mindre klubb och fortfarande bli uttagen till landslaget. Det är ett faktum som förhoppningsvis kommer att göra Fulham mer attraktivt för nya spelare i framtiden.

* Om Andy Johnson kommer tillbaka i gammalt gott slag och Bullard lyckas göra det här till mer än en engångsgrej kan Fulham om det vill sig väl ha med två spelare i den engelska landslagstruppen. När hände det senast?

Way to go, Bullard

Sent ikväll offentliggjorde Englands förbundskapten Fabio Capello truppen till VM-kvalmatcherna mot Andorra (6 september) och Kroatien (10 september). Och vem hittar vi i den truppen om inte Jimmy Bullard! Skador på Owen Hargreaves, Steven Gerrard och Michael Carrick tvingade Capello att hitta nya mittfältsalternativ. Nog för att Bullard är Fulhams i särklass viktigaste spelare och i stort sett alltid levererar, men det här kom som en riktigt stor överraskning. En trevlig sådan dessutom.

Bullard fanns med i snacket kring landslaget efter sin övertygande inledning i Fulhamtröjan för två år sedan men då satte en knäskada stopp för en eventuell uttagning. Den knäskadan höll honom borta från spel i hela 16 månader och det såg ett tag ut som att han skulle tvingas lägga skorna på hyllan. Så blev dock inte fallet och ingen kan vara mer tacksam än oss Fulhamsupportrar, och snart kanske även hela Englands befolkning. Nog måste man säga att en spelare som gått igenom ett sådant skadehelvete är värd den här chansen.

Grattis Jimmy!

Jimmy Bullard, Bullard
He's better than Steve Gerrard
He's thinner than Frank Lampard
Jimmy Bullard, Bullard

Puh!

Vi lyckades överkomma Leicester med blotta förskräckelsen. Ett lag som huserar i League 1, två divisioner under Premier League. Men att Fulham skulle stöta på svårigheter i de inledande omgångarna av ett cupspel kom väl inte direkt som någon överraskning. I FA-cupreturen mot just Leicester för två säsonger sedan avgjorde Fulham, liksom ikväll, efter ett väldigt sent mål. Hjälten då hette Wayne Routledge. Ikväll stavas han Danny Murphy. Tack Danny, säger jag.

Noterbart är även att Fredrik Stoor gjorde sin tävlingsdebut för Fulham. Och enligt rapporterna ska han ha gjort det med den äran, trots två mål i baken. Vi ska heller inte förbise att David Healy avgjorde Sunderlands match mot Nottingham Forest.

Nu väntar ett drygt två veckor långt uppehåll innan Fulham tar emot Bolton hemma på Craven Cottage. Då hoppas jag att Mr. Hodgson har värvat en ny mittbackskollega till den där norrmannen, även känd som Brede Hangeland.

Glädje

1-0 mot Arsenal i helgen. Och vilken match sedan! Fulham spelade disciplinerat och klokt hela matchen och inte någonstans ska man behöva skämmas över de tre poängen. Huruvida det här var ännu en vi-tvålar-dit-storlagen-för-att-sedan-torska-mot-de-sämre-lagen match återstår att se. Härligt var det i alla fall. Nick tyckte att det var så härligt att det beställdes in champagne där vi satt på Southside i Stockholm. Fler sådana matcher, tack!

Härligt är också att Jimmy Bullard idag tog död på alla otrevliga rykten om en flytt från Fulham. Bullard stannar och förblir därmed klubbens viktigaste spelare tillsammans med Brede Hangeland.

Imorgon väntar Ligacupmatch mot Leicester.

COYW!

Storstädning

Roy Hodgson fortsätter att skeppa iväg oönskade spelare från klubben. Idag var det Steven Davis och David Healys, båda Sanchez-värvningar, tur att packa väskorna. Davis flyttar till Skottland och Glasgow Rangers och Healys nästa klubbadress blir Fulhams ligakonkurrent Sunderland.

Vad ska man säga om det här då? Tja, Davis gjorde inte många rätt när han fick spela förra säsongen och med tanke på Fulhams starka mittfältstrupp gör det varken från eller till att han lämnar. Att Fulham dessutom får in ett antal miljoner pund till att köpa andra spelare för, förslagsvis en mittback, är ju inte heller fy skam.

Healy då? Ja, inte heller han rosade marknaden förra säsongen. När Hodgson köpte in både Andy Johnson och Bobby Zamora förvandlades Healy från en potentiell anfallare för startelvan till en marginalspelare. Bara det faktum att Healy fick byta från nummer 9 till 31 säger väl det mesta.

I mitt tycke agerade Hodgson helt rätt som skeppade iväg båda spelarna. Pengarna kan, och bör, nu användas för att köpa in en stabil mittbackskollega till Brede Hangeland.

Patrull

Sådär, då var man hemma igen efter ett kortare äventyr på Ibiza. Jag var där, Pussycat dolls var där och Lewis Hamilton var där. Den sistnämnde ägnade den mesta tiden åt att ta skamgrepp på sin flickvän Nicole Scherzinger - som å andra sidan inte såg ut att ha något som helst emot det.

Under min tid ute i Medelhavet passade Usain Bolt på att slå sitt eget världsrekord på 100 meter. Och Fulham. Ja, Fulham. De hade den dåliga vanan att förlora premiären, den här gången borta mot Hull. Av det jag har förstått av matchrapporter och highlights började Fulham strålande men avslutade i det närmaste uselt. Som vanligt med andra ord. Nog för att Hull avgjorde genom ett kapitalfel signerat Paul Konchesky men en poäng är väl inte för mycket begärt mot en nykomling?

Nu tar vi och bryter ihop och kommer igen. Låt oss inte göra det till en vana.

En stövel fylld med bärs

Om sisådär 25 minuter lyfter planet mot Ibiza. Just nu befinner jag mig på Düsseldorfs flygplats där jag avnjutit två wienerkorv ackompanjerade av en skiva vitt bröd och en stövel bärs. Vad det kostade ska vi inte tala om...

Den snabbtänkte läsaren har redan räknat ut att jag kommer att missa matchen mot Hull. Såvida de inte har Canal+ Sport Extra pa Lufthansas flygplan kommer jag de närmaste timmarna sväva i ovisshet (i dubbel bemärkelse).

Mitt tips står i alla fall fast. 2-1 till Fulham efter mål av Jimmy Bullard och Zoltan Gera. Den förstnämnde skruvar givetvis in en frispark. Hulls mål görs, givetvis, av Dean Windass. Nu tar vi och sparkar igång den här säsongen!

COYW!

Going to Ibiza

Vilken timme som helst bär det av till Ibiza för arbete (tro det eller ej). Jag tror att jag kan finna Internetuppkoppling på hotellet. Om inte hörs vi sent på måndag.

Mitt tips: Hull - Fulham 1-2

Och sanningen är...

Frågan huruvida Alain Goma är kvar i Qatar eller inte fick ett snabbt svar. I ett försök att ta reda på lite mer om det där påstådda arabäventyret surfade jag in på hans gamla, numera nya, hemsida. Sekunden senare hade jag svaret. Goma har sadlat om till personlig tränare och driver företaget AlGoFit:

"Alain became a certified fitness instructor following his retirement from football and currently holds the following qualifications:

• Gym instructor Level 2 & 3
• YMCA Personal Trainer Award
• YMCA Strike (Boxing)
• YMCA Exercise in Pregnancy
• Charles Poliquin Level 1
• Sports Massage Therapist"

Så, efter att ha sänkt en sisådär 15 pitchers under nästa fotbollsresa kan det vara på sin plats att besöka Goma för konsultation. Eller åtminstone lite massage.

Svenska flickor, svenska flickor

På tal om Sylvain Legwinski och svenska flickvänner. Även Steed Malbranque och Alain Goma föll för den frestelsen under sin tid i Fulham. Goma gick till och med så långt att han under ett skadeuppehåll för tre år sedan engagerade sig i träskoindustrin. Någon succé à la den vedervärdiga Foppatoffeln verkar det dock inte ha blivit.

Efter att ha tagit farväl av Fulham i samma veva som Legwinski tänkte Goma lägga av helt med fotbollen. Kassakistan verkar ha sinat fort för i fjol gjorde han comeback i en av de där pengastinna ligorna i arabvärlden. Närmare bestämt i qatariska Al-Wakrah. Den som är haj på det här med arabiska är välkommen att ge sig in på klubbens hemsida för att försöka ta reda på om Goma är kvar i klubben. Om inte kan vi mycket väl få se honom kränga träskor på någon svensk marknad nästa sommar.

Monica på Sverigebesök

Efter att Chris Coleman tvingade bort Sylvain Legwinski från Fulham för två år sedan törs jag inte påstå att jag har haft någon större koll på fransmannen. Att han hamnade i Ipswich, det visste jag. Men mer än så är det inte. Nu kan det dock vara dags att slå på radarn igen. Monica har nämligen börjat synas nere på Kamratgården i Göteborg och nu ryktas det om en övergång till IFK. Sportchefen Håkan Mild är försiktig i sina första uttalanden men jag tror nog att han gärna ser den nu 34-årige mittfältsräven i den blåvita tröjan. Åtminstone säsongen ut.

Frågan är dock hur motiverad Legwinski är. Att han överhuvudtaget befinner sig i Göteborg har han sin svenska flickvän att tacka (?) för. Ryktet skvallrar något om ett eventuellt husköp på västkusten. Vi får väl helt enkelt vänta och se. Blir det inget spel i IFK för Legwinski lägger han nog gärna skorna på hyllan och drar hem till vingårdarnas Frankrike. För en vinkännare, det är han. Fotbollsmagasinet FourFourTwo genomförde för några år sedan en hel intervju på temat vin med Legwinski. Den som har ett arkiv där hemma är välkommen att börja leta (mitt eget arkiv försvann i en flytt häromåret).

Då: Legwinski i kamp med Frank Lampard.
Snart? Legwinski i kamp med Jörgen Wålemark.

Here we go again!

Ny säsong, nya spelare, nya förhoppningar.

I huvudet på en Cottager kommer precis som i fornstora dagar att följa allt med största intresse.

Välkomna!